Jag har mått rätt dåligt de senaste veckorna mentalt. Vad jag än gjort så har jag känt mig nere och nästan till gränsen på tårar.
Fick en paus från det i helgen när det äntligen var dags för Vikingafestivalen Lionga Ting.
Men så fort den var över, redan under promenaden hem  i söndags kände jag mig otroligt nere igen.

Jag vet inte hur älskling stått ut, men han har varit så otroligt fint mot mig <3

Sen i måndags, medan jag låg hemma och kurerade mig från en märklig feber jag fått under natten fick jag ett samtal om ett jobb jag sökt.
Och bara efter det mådde jag bättre. Jag fick nämligen veta att jag skulle få provjobba i veckan. Och då min senaste jobbintervju varit i slutet av november året innan kändes det ju otroligt bra.
För man blir så frustrerad och less när man söker jobb efter jobb och ingen vill anställa en. (visst, majoriteten av de jobb jag kommit på intervju för har jag faktiskt fått, men ändå)
Det får en ju att tänka, är det något fel på mig?
Är jag oanställningsbar på något sätt?

Så det var skönt att bara bli kallad, äh, det var otroligt skönt att bara bli uppringd! Att få ett personligt svar alls.

Kvällen då jag skulle provjobba var igår.
Tjänsten är så som telefonintervjuare och det kändes som om det borde gå bra. Man har väl inte jobbat med telefonförsäljning i närmare nio månader för ingenting?
Lägg sedan till tjänsten som medlemsvärvare både på stan och genom dörrknackning.  Och ska vi sen lägga till mitt nuvarande jobb som guide?
Det här med att prata med främmande människor skrämmer inte mig. Och nu säljer jag ju inget vilket är väldigt skönt.

Det gick väl rätt okej igår. Tyvärr hade jag listor då jag ringde upp telefonsvarare hela tiden.. Seriöst, under en timme nådde jag  BARA telefonsvarare.
Men ändå, ska inte klaga. Fick intervjua en del personer och de var alla verkligen jättetrevliga

Har fått med mig papper hem där jag ska fylla i mina personliga uppgifter samt bankkonto och liknande.
Så vitt jag förstått är det inte mer jag behöver göra nu för att få jobbet, men tidigare erfarenheter har lärt mig att inte ropa hej riktigt ännu.
Vi får se helt enkelt.

Men om jag nu får detta jobbet så är det så skönt.
Jag lägger mitt schema helt själv, alltså kommer det inte krocka med jobbet på Ekenäs.
Jag kommer tjäna in mer pengar och kan bidra till ekonomin hemma, äntligen!

Det är en av anledningarna till att jag mått så dåligt..att Kalle ska behöva betala allt i lägenheten.
Och så fort jag suckar över något jag vill ha (eller behöver, nya glasögon tex) så är han framme och erbjuder att betala.
Det är så snällt av honom, men jag kan inte ta emot det.
Jag är en stor flicka och ska klara mig själv! Har snart lagat alla mina tänder ju, helt för egna pengar
Så kan jag bara jobba ihop lite egna pengar…då kan jag också betala lite av sakerna på Ikea nästa gång vi är där.

Och det kan bli en romresa nästa år! Åh vad jag vill åka dit med honom <3

Så ja, jag mår mycket bättre!
Till och med Kalle har sagt det, det syns och känns på mig tydligen Vi är båda överens om att till och med mitt hår verkar må bättre xD
Saker och ting ser mycket ljusare ur för mig Och det sägs ju att får man bara ett jobb så blir det lättare att få fler.
Nu har jag två timanställningar, det måste väl nästan räknas som ett helt jobb?

attityden här är inget vidare.
jag vet inte om det alltid varit så och jag märker det nu eftersom att jag inte spenderar så mycket tid här
eller om folk helt enkelt tycker det är väldigt skönt att jag inte är här mer.

i helgen ville jag umgås med familjen, var jättesugen på att se film med dem.
och det var som vanligt en dum idé…för mina filmer är ju så konstiga, såna bara jag ser på
(sagan om konungens 12 oscar har jag alltså bara drömt ihop – bara jag och konstiga personer som jag som sett den filmen)
har läst om änglar och demoner nämligen (min absoluta favoritbok <3) och var otroligt sugen på att se filmen.
vilket såklart blev totalt nedröstat.
jag kände att nu när vi aldrig ses kanske de vill se film med mig?
nope…

sen låg jag ändå i migrän halva kvällen så det var väl kanske lika bra

jaja, var mer har hänt?
jag har känt att jag stressat sönder mig denna vecka.
något har gått sönder i mig och jag bara känner mig så jävla nere hela tiden.
och det är svårt att prata om för jag vet inte själv vad det är riktigt :S
men har stressat sönder och det känns som om jag bara går runt i cirklar.

har träffat folk i veckan, vilket har varit jättekul träffade siri för första gången på en halv evighet och vi åt på Burger & C0 – yes, they’re back! 4 år sedan vi åt där och maten var lika god som vi mindes ^^
Sen träffade vi Emma en snabbis med.
Lekte med Lottis dagen efter, också en halv evighet sen och det var roligt

var ju på hennes gubbes 25 års fest förra lördagen (haha, nicke, gubbfest…) vilket var jättekul
men stressigt (redan ett par dagar innan började min stress över festen) vi var nämligen hundvakter och jag jobbade hela helgen.
så kullman var bara på festen en knapp timme innan han fick åka till tranås
resten av kvällen var kul, men jag saknade honom.
alla andra var ju i par så det kändes lite trist..

på tisdagen fick vi ett vattenläckage i köket, inte ett dugg roligt.
Så sen dess har vi haft en stor bullrig avfuktare i köket och snart ska de slita ut vår diskbänk..:(

ne..har haft svårt att vara glad denna veckan.
var på ikea med älskling i fredags, det var supermys.
men min reaktion var att börja gråta för att han betalade allt..
Känner mig dålig som lagt närmare 1500 spänn på mig denna veckan (har dock köpt saker jag skjutit upp i över ett år, men iaf!)
men han är så fin…sa åt mig att jag får skämma bort honom när jag får jobb.
och det ska jag ta mig fan göra.

sitter här och trycker i mig frukost just nu, har verkligen noll aptit :S
ska iväg och jobba.
idag slipper jag förhoppningsvis migränen iaf
fy fan, inga av mina mediciner hjälpte!
Jag testade alla tabletter jag hade, och den där äckliga nässprayen >_<
och nope, nada.
överdoserade lite (tog en tablett två gånger, men med typ 5 timmars mellanrum, fy på mig ^^ ) men mår faktiskt rätt bra.
lite uppsvälld och halvsur mage bara.

sen har jag varit gnällig över något otroligt tjejigt (bare with me guys)
har insett att jag inte har samma bh storlek.
jag har ökat…igen
fy fan vad trött jag är!
den jag hade finns ju knappt i vanliga butiker – vart ska jag nu kunna handla?
tack och lov för underklädesbutiker på nätet <3
men nu får bysten sluta öka. vad fan hände egentligen när jag fyllde 19 ? :S
pang sa det bara!

nä, nu måste jag klä mig och sen är det dags att jobba ^^

eftersom att jag inte har min dator i tranås får jag ju spela det hemma.
hade sett fram emot att spela hela kvällen.
självklart strulade det massor..så kom inte igång förrän närmare halv elva…
spelade till 1 ungefär innan jag insåg att nu måste jag lägga mig xD

Så det känns surt…får väl ta en dag ”ledigt” från tranås när älsklings semester är slut och spela då :p

Sängen i linköping är verkligen annorlunda från den i tranås.
Den i tranås är ju verkligen bra, och madrassen är ganska så anpassad för folk som behöver mycket stöd för ryggen.
har sovit sååå illa i natt.
så vi får helt enkelt se hur allt går idag..har ont och är trött >_<

det är rätt kul att vara i linköping, men samtidigt vill jag bara till tranås.
och det vill jag nästan med en gång.
attityden här är verkligen hemsk och detta känns inte som mitt hem längre.
varje gång jag kommer hit frågar jag mig själv varför?
och så vill jag bara tillbaka till tranås igen.
det är trist, men i tranås känner jag mig iaf välkommen och omtyckt..

aja, äta upp mina mackor nu och göra mig klar så jag hinner iväg till jobbet ^^

Detta är något som berört mig djupt, inte för att jag har några direkta anknytningar till Norge – annat än att Norge är vårat brodersland.
Vi skandinaver är så gott som samma folk, och det är dessutm otäckt att något sånt här skett så nära oss.
Det är fruktansvärt när det sker i andra länder med såklart – men detta känns ju mer nära.
mer verkligt på något sätt…

Mannen bakom det hela är en norrman, inte en muslim som man antog först.
(vet inte vad som är mest tragiskt, att vi verkar anta att det bara är muslimer som kan begå sådana brott – eller att extrema islamister sett till att resten av världen börjat anta det?)

det är en kristen norrman med högerextrema åsikter, en som starkt kritiserat det mångkulturella samhället samt att media inte är mer kritiska mot muslimer.

Vill påpeka innan jag skriver något mer att jag inte på något sätt håller med denna man. Det som har hänt är fruktansvärt och så många liv (hittills är dödssiffran uppe i 92 – den kommer garanterat stiga) är över – och ännu fler förstörda helt i onödan.
Så meningslöst och värdelöst.

Jag är själv inte för ett mångkulturellt samhälle, inte för att jag på något sätt ser ned på eller inte tycker om andra kulturer, tvärtom.
Våra olika kulturer & levnadssätt gör världen otroligt färgstark och en fantastiskt spännande plats att resa runt på.
Däremot ser man tydliga tecken på att ett mångkulturellt samhälle inte fungerar och därför är jag ganska emot den massinvandring som sker i vårat land just nu.

MEN, att neka folk från andra länder som behöver hjälp?
Absolut inte..ingen människa förtjänar det lidande som man dagligen ser i media i krigshärjade länder.
Eller som man ser i Oslo just nu..
Men jag tror att det finns bättre sätt än att bara pressa in folk i nya länder, och oftast i samma områden utan krav på att de ska lära sig språket eller ta del av den nya kultur de lever i – och på detta sätt blir de isolerade och inte en del av samhället alls.
men detta är inte vad jag tänkt skriva om.

Denna dag handlar inte om invandrarpolitik.
Den handlar om ett lidande som ett land går igenom just nu, och vi andra lider med dem.

det som denna människa gjort är oförlåtligt ur alla synvinklar, oavsett vad man har för anledning.
oskyldigt blod har spillts pga en mans extrema åsikter (åsikter om andra människor med extrema åsikter…)

jag tänker på alla i Oslo, överlevande som avlidna och detta är sannerligen en sorgens dag för oss alla.

Idag är vi alla enade i sorg över våra bröder och systrar
Idag är vi alla norrmän.

Jag vet inte..känner mig så kluven till mitt jobb just nu.
Jag älskar det, det finns ingen diskussion om saken.
Det är otroligt kul att jobba på slottet

Men det är frustrerande att jag inte jobbar mer per år..
Det är extremt frustrerande att inte tjäna mer – särskilt som jag inte får någon ersättning fr om i mars.
Det känns jobbigt just nu att arbeta som mest när älskling är ledig och vi har en ordentlig chans att umgås..

*suck*

jag vill ha ett vanligt jobb med femdagars vecka, ett jobb som täcker året runt och med en bra lön.
fast samtidigt vill jag inte sluta på slottet heller…någon som har nån bra idé?
ne, trodde inte det heller..

förhoppningsvis kommer det mycket folk idag iaf – gjorde det förra veckan.
då går timmarna fort och allt känns bara jätteroligt ^^

I helgen träffades för övrigt hovet igen vi var iväg ett gäng och åt på smultronstället.
mycket gott
och trevligt såklart :p

aja, borsta tänder och sen jobba ^^

Var i linköping igår och fixade lite – vi har balkongmöbler nu
eller ja, vi har dem snart. de är fortfarande i linköping, lite bökiga att ha med på tåget :p

såg sista (:’( ) Harry Potter filmen i tisdags natt med – nattpremiär ftw!
gud så roligt det var
Andra nattpremiären för mig – premiär nr…vet inte. försöker alltid gå på premiärer, dem är de roligaste!
folk är så engagerade (vilket älskling fick lära sig)
applåder och hurrande genom hela filmen (varenda gång en dödsätare dog)
hela biosalongen skrattade och grät tillsammans – det är så härligt
och grät..det gjorde vi alla massor.
haha, min fina together we’re totally awesome t-shirt är helt fläckig av mascara fläckar..:p

riktigt bra film <3
som vanligt var inte allt exakt från boken och en del småsaker irriterade mig – men det mesta var riktigt riktigt bra

aja, nu vaknade älskling :O
och jag ska snart gå till jobbet.

först ska jag bara snabbt skriva om min sorg…älskling hade ned ett av mina coca cola glas.
Ett av de från 2009
som jag vårdat ömt…och packade upp ur sina förpackningar för första gången för en vecka sedan..
han viftade till med armen och pang!
mjölk och glas överallt.
jag började gråta direkt medan älskling sa åt mig att ta hand om glaset först -vara ledsen sedan.
självklart stack jag mig och blödde ned hela golvet…som om mjölken inte vore nog :p

men nu har jag fått två erbjudanden om ett nytt mörkgrönt cola glas av vänner.
tack- ni är supersnälla <3

folk förstår inte alltid mina fix idéer och samlingar, men de är viktiga för mig.
kan inte förklara varför just mcdonalds coca cola glas är de…men de är viktiga.

aja, jobba!

vi har faktiskt två krukväxter – och en växt på balkongen.
nu har sängen kommit med – fast vi har inte hämtat den ännu. det ska vi göra på onsdag.

tihi, i morgon blir det harry potter!
eller först blir det jobb under dagen, sen blir det nattpremiären  av harry potter.
känns så spännande och sorgligt att efter i morgon natt är det verkligen över…en era går i graven :O

men aja, åter till gårdagen.
vi gick på promenad med lilla litza och hon fick både bada och jaga änder i ån :p
sen åt vi ute på kinathaimongolrestaurangen :p
och sen åkte dem hem.

det var iaf väldigt trevligt med besök här i tranås

så..när kommer ni andra? *stirra*

aja, nu ska jag och älskling strax ut på stan och fixa lite ^^

Nu har det gått ett tag sen dess och det har hänt en del i lägenheten.
Det börjar faktiskt se ut som ett hem nu.

Min kära mor och syster kom hit och skrämde livet ur mig..
Att vakna av några idioter som ringer allt vad de har på dörrklockan, en timme innan man räknar med att få besök, är inte ett trevligt sätt att vakna på xD
De hjälpte mig att städa ur gamla lägenheten så den blev klar

De hjälpte även till med att komma igång i nya..det är vad som varit så svårt..
Jag och älskling har ju varit sjuka båda två – vi är inte friska ännu.
Jag har fortfarande lite feber från och till, men värst är hostan jag har när jag anstränger mig.
Eller om jag pratar en stund – låter som en bra guide va? Usch, att missa jobb är det värsta..men nästa vecka ska jag vara tillbaka och banka in historiska fakta i våra kära gäster igen ^^

Men iaf, badrummet är nu nästan klart. Vi saknar bara nån form av tvättkorg/tvättpåse och älskling vill köpa tvättmaskin.
Köket ser ju faktiskt ut som ett kök nu, vi ha tom golvyta! och saker i skåpen.
Jag stod och diskade fan halva dagen igår…ska fortsätta diska strax. Älsklings saker har ju legat nedpackade i över ett år, vissa saker ligger i tidningar från 2008..

HAHA ja just det! Det var jättehäftigt igår. Vi packade upp kökssaker, mamma kollade vilket datum det var och sa sen på skämt ”vilka har fått barn?”
vi kollade och där fanns en annons med vår kusin när han fick barn. Sånt där händer ju inte..:p
så vi klippte ut annonsen för att spara ^^

Men iaf, köket ser ut som ett kök.
I hallen har vi golvyta med, bara en kartong som står där faktiskt.
Men inga lampor ännu…vi måste fixa det xD
Förvaringsutrymmet vi har (älskar att vi har ett sådant) är lite fullt redan :p men det är mest för att vi kastat in saker, om vi sorterade och ställde det bättre får vi mer utrymme.

Sovrummet ser lite ut som ett sovrum, ingen säng ännu utan luftmadrassen får duga ett tag till. Däremot har vi kläder i en byrå och vi har galgar och tom lite kläder som hänger inne i garderoben, woho.

Det är egentligen bara vardagsrummet som fortfarande är en kartongmisär…men jag har kämpat med att få en liten tv hörna. Så ett hörn är lite fint.
Tv, fotölj, matta, lampa, böcker och tom lite prydnader.
Gardiner finns i alla rum och vi har en liten tavla uppsatt i sovrummet.

Det känns riktigt bra faktiskt

Den är finare än jag minns den från när jag var här i  maj och tittade ut den.

Fast just nu lever vi i en misär av kartonger..
Både jag och älskling är sjuka och har inte energin att fixa klart allt.
Vi har lite möbler.
Ett köksbord med två stolar, en tom tv bänk, en nedmonterad bokhylla, en skitig soffa och en liten byrå.
inget av det står där de ska typ, eller jo, köksmöblerna gör det :p
Kartonger och påsar överallt..vi har ingen säng heller.
Så vi köpte en uppblåsbar madrass.
Den är skön att sova i, men lite läskigt :p

Idag ska jag diska ur det i köket. Älskling har en hel del kartonger med köksgrejer. Allt det ska diskas.
Igår hade jag inget att laga mat i. Hade ingen diskpropp heller så kunde inte ens diska.
Så köpte lunch på stan.
Kina buffé take away!
Jag visste inte att man kunde köpa med sig buffé hem, men här kan man det iaf.
Det var super <3

ska fortsätta plocka lite nu, ananrs blir vi aldrig klara..

Det har varit bråk idag.
Vilket jag känner att jag inte kan hantera. Har nämligen varit sjuk sen igår, blev riktigt sjuk med en gång och det kom från ingenstans. Jag orkar knappt vara uppe, men kan inte sova heller – så tjafs och bråk är det sista jag orkar med.

Höll på att plocka ihop mina saker inför flytten i morgon.
nu är det ju så att jag inte flyttar helt. Mina möbler kommer stå kvar i mitt rum och så, men jag kommer bo största delen av tiden hos älskling, så som jag gjort sen april.
Fast nu i hans lägenhet, en lägenhet som kommer ha hans möbler. Inte som den förra.
Den kändes mer som en sån lägenhet man kan få på hotell.
Jag har trivts bra, men det har inte känts som hemma riktigt.

Fast det har det inte gjort i linköping på evigheter heller..
Jag vet inte om det är för att jag inte har mycket gemensamt med de andra eller nått..men jag känner mig inte riktigt som en i familjen, och det är nog 10 år sedan det började kännas så.

Inget ont om min familj, jag älskar dem.
Men att vi inte kommer överens är ingen hemlighet.
Jag känner väldigt ofta att jag inte duger som jag är.
Jag tycker att jag gör det, jag gillar mig själv faktiskt. Men jag känner att jag inte duger i deras ögon – för jag är inte som dem.
Den enda i min släkt jag haft massor gemensamt med dog tyvärr innan jag upptäckte det.

Jag tänker på honom varje gång jag är på slottet och jobbar..hur gärna jag hade velat visa honom det. Visat honom hur jag guidar. Diskuterat historiska händelser, möbler och kläder genom tiderna.

Men som sagt, han finns inte ibland oss och jag fick aldrig chansen att riktigt lära känna honom. Och det gör mig jätteledsen nästan varje dag.

Men idag då…jag skulle få låna lite saker. Mattor, gardiner osv, saker som vi inte har.
Jag bad inte om sakerna, men det sades att självklart ska jag få låna dem.
En person blev sur över det. Hade tydligen lovat bort lite av de sakerna till sina kompisar – hopp, jag trodde familjemedlemmar stod över kompisar men tydligen inte.
Det sårade mig..att det skulle bli ett sådant liv över lite mattor som legat på vinden i över 10 år…

Senare frågades jag om jag behövde tallrikar. Nej sa jag, jag trodde nämligen att älskling hade tallrikar.
Men om jag inte hade det kunde jag få låna två stycken.
Ta de fula gröna sa en person.
Ja sa den andra, de använder vi inte.
Den första personen vänder plötsligt och blir arg, tycker att det är fel att jag ska få saker (vilket det aldrig var tal om) utan att den fjärde personen i familjen har något att säga till om det.

Denne person får höra att jag skulle få tallrikarna, allihop. Att det redan var bestämt.
Vilket inte var sant..men då brast det.
Så nu är det bråk och strul här hemma och jag känner att jag verkligen inte orkar.

För mig är det en stor sak att flytta, något jag längtat efter så länge.
Men alla bara förstör det för mig.
Den jag ska flytta ihop med ser det inte som en stor grej, vilket jag ju gör.
Och de andra pendlar mellan att fråga mig när jag äntligen ska sticka, och bli arga för att jag tar med mig saker.
”Halva lägenheten” får jag tydligen…
Lite skumt, jag tittar på min hög med saker som jag tar med mig i morgon och jag ser nästan bara mina egna saker..
Mina saker som andra för övrigt använd i flera år :^)
En sak som varit en present från en kompis jag aldrig träffar längre – och den saken är trasig nu.
Inte jag som haft sönder för övrigt..

nu låter detta som världens längsta gnäll antar jag..
men jag känner mig väldigt sårad.
för det känns alltid som om jag befinner mig längst ned i hierakin. Uppenbarligen under personer som inte ens tillhör familjen, iaf enligt vissa.

Och jag vill inte att de tre ska bråka med varandra bara pga att det diskuterades om jag skulle få låna tallrikar. Tallrikar jag inte ens ville ha eftersom att de varit en present till någon annan..Tallrikar jag inte behövde eftersom att min blivande sambo har tallrikar.
Om de som bråkar nu bara pratat med varandra från början hade det inte behövt bli så här..
Eller om jag inte varit dum nog och velat gå upp på vinden..jag skulle bara samla ihop sakerna i mitt rum egentligen – och försvinna tyst mer och mer från lägenheten.

Jag längtar bara efter ett hem…
Hos älskling känner jag mig som en gäst. Jag kan ju inte bidra med något. Jag bor hos honom, men inte med honom.
Samma sak här hemma, jag bor hos familjen, men inte med familjen.

Är jätteledsen att jag missade dopet idag med
Älsklings systerson ska döpas och jag är för sjuk för att komma med.
Och så hade jag sämsta dagen igår..
Så allt känns förjävligt och jag bara gråter – vilket tydligen inte är okej att göra.
Man är larvig om man gråter.